Spara i fonder

Att börja investera på börsen kan kännas läskigt. Det som hindrar många att gå in på börsen är bristen av kunskap, men det är faktiskt inte så svårt som man tror att spara i fonder. Enklast är att börja spara i en indexfond. Genom att köpa en så pass bred fond får du exponering mot många av världens börser till en mycket låg avgift. Du behöver inte läsa årsrapporter och kunna göra en fundamental analys, eller förstå hur courtage fungerar. 

Vad är en fond? 

En fond äger andelar (aktier) i flera bolag och har vanligtvis en aktiv förvaltare som analyserar bolagen och följer hur företagen presterar. Baserat på förvaltarens analyser ändras innehaven kontinuerligt. Fondförvaltaren tar en avgift för fonden som ska täcka förvaltarens arbete med fonden. Avgiften brukar ligga på 0,2%-4% och dras automatiskt från dina investerade pengar i fonden. Till skillnad från aktier kan du köpa för vilka summor du vill, både stora och små. Fördelen med att spara i fonder jämfört med aktier är att du redan från början får en riskspridning då fonder är investerade i många aktier. 

Varför spara i fonder?

När bolagen som fonden investerat i tjänar pengar ökar värdet på de aktierna, vilket gör att värdet på fonden ökar. När du köper andelar i en fond kan värdet på dessa öka, och det är detta som kallas för avkastning. Historiskt sett kan man se att fonder ökat mer än inflationen och mer än vad de skulle gjort om de legat på ett räntebärande konto. Lär dig mer om ränta-på ränta-effekten.

När är bäst att investera i fonder?

Värdet på en fond varierar över tid. Att kunna tajma marknaden och pricka in när fonden står som lägst är mycket svårt. Det bästa är att sätta upp ett månadssparande i fonder. Du avsätter då en viss summa varje månad och fyller på i de fonder du valt ut.

Hur sätter jag upp ett automatiskt fondsparande?

Spar tid genom att sätta upp ett automatiskt månadssparande! Genom att öppna ett ISK-konto hos din bank eller nätbank så kan du varje månad spara i fonder och fylla på i dina favoriter, exempelvis en global indexfond.

Hur köper jag fonder?

Börja med att öppna konto hos en nätbank och öppna ett ISK-konto som du för över pengar till. ISK är bäst ur skattesynpunkt och du behöver inte tänka på hur eventuella vinster eller förluster ska deklareras då allt sker automatiskt. Leta upp den fond du vill köpa och skriv in hur mycket du vill investera i fonden. Det tar några dagar innan köpet gått igenom. Du får då ett visst antal delar av fonden baserat på fondens värde. Värdet på fonden kommer med tiden att ändras då de underliggande bolagens värde ökar eller minskar.

Vad finns det för olika typer av fonder?

Aktiefonder:

Fonder som investerar i aktier, alltså andelar i företag. Ju bättre företagens utveckling har, desto bättre avkastning ger fonden. Aktiefonder kan ha olika inriktning och investerar i olika branscher. Risken ligger generellt högre hos aktiefonder, men har också en högre förväntad avkastning. Fonderna måste dock vara investerade i minst 16 aktier men har oftast betydligt fler innehav än så. Här kommer exempel på de olika aktiefonderna som finns:

Indexfonder:

En aktiefond som följer ett visst index, exempelvis OMX30 som återspeglar avkastningen av de 30 största bolagen på Stockholmsbörsen. Indexfonder har oftast lägre avgift än aktivt förvaltade fonder eftersom de inte kräver lika mycket jobb för förvaltaren. Dessa fonder brukar vara väldigt prisvärda.

Enhancedfonder:

Enhancedfonderna investerar i stor utsträckning i bolagen som ingår i jämförelseindex men förvaltarna exkluderar de företag som exempelvis har för hög värdering eller som de anser har låg kvalitet. Dessa fonder har ofta bättre avkastning än indexfonder men är billigare än aktivt förvaltade fonder.

Hedgefonder:

En hedgefond är en specialfond som har friare placeringsregler än exempelvis aktiefonder och räntefonder. Ordet hedge betyder skydd och syftar till att skydda din portfölj och minska risken när det svänger mycket på börsen. Målet för hedgefonden är att du ska få en positiv avkastning på hela din portfölj oavsett om marknaden går upp eller ner. En hedgefond innebär mycket hög risk och ska ses som ett komplement till dina övriga fonder eller aktier. 

Räntefonder:

Fonder som placerar i räntebärande värdepapper, exempelvis obligationer och statsskuldväxlar. I praktiken innebär det att du lånar ut pengar till företag och staten och får då ränta som betalning. Räntefonder har generellt lägre risk än till exempel aktiefonder och blandfonder. Räntan ligger normalt sett lägre än bolagens avkastning men håller sig mer stabil över tiden.

Blandfonder:

En blandning mellan aktiefonder och räntefonder.

Vilka fonder ska jag köpa?

Om du behöver pengarna redan om några år rekommenderas räntefonder. Har du längre sparhorisont föredras aktiefonder om du vill optimera din avkastning.

Bygg upp din fondportfölj

Egentligen räcker det att investera dina pengar i en bred fond, exempelvis en global indexfond men det kan vara bra att sprida riskerna och investera i flera fonder. Gör din egen analys och läs på om fondens riskprofil och avgift! Kom ihåg att en hög avgift inte innebär att fonden presterar bättre än en indexfond.